På den senaste tiden har det skrivits mycket i media om hur mycket livsmedel vi svenskar slänger varje år. Matsvinnet är ett stort problem då det går åt mycket energi att producera livsmedel. Vi måste bli bättre på att ta till vara på all livsmedel som producerats och där har förpackningen ett viktigt syfte, de skyddar produkten och förlänger dess hållbarhet. Enligt IFPRI (International Food Policy Research Institute) kommer vi behöva öka den globala spannmålsproduktionen med 40 procent till år 2020 för att föda den växande världsbefolkningen. SVD har i en artikel intervjuat Helene Williams, forskare inom miljö- och energisystem från Karlstads Universitet om förpackningens betydelse i kriget mot matsvinnet.
Nästan all mat som säljs ligger i någon slags förpackning. Och förpackningarna ses ofta som miljöboven nummer ett. Men ny forskning visar att det för miljöns skull kan löna sig med mer förpackningar, om de skyddar maten bättre.
Helén Williams forskar inom miljö- och energisystem och har bland annat räknat på hur stor klimatpåverkan ost och ostförpackningar har. Beräkningen gäller en genomsnittsförbrukning inom EU: Om omslaget till osten blir 5 procent mindre sparas 18000 ton koldioxidekvivalenter (mått för klimatpåverkan). Om osten blir 5 procent mindre är motsvarande besparing 4 miljoner ton.
–Maten tar så mycket energi att tillverka, enormt mycket mer än förpackningarna. När det gäller ost är det viktigt att ta vara på den sista biten innan den blir möglig. Man kan riva osten och lägga den i frysen.
Enligt Helén Williams är det primära hur väl förpackningarna fungerar, att de skyddar maten på ett bra sätt. Det är även viktigt att se till helheten och hur innehållet packas. Ett exempel är fryst spenat. Spenat ska inte frysas om, och tidigare såldes den ofta i hela block om 250 gram. Med en ny lösning där spenaten ligger fryst i mindre bitar är det lättare att tina rätt mängd – och risken för svinn minskar.
–Leverpastej i duopack är ett annat exempel. Är man ensam äter man kanske inte upp ett helt paket i tid, säger Helén Williams.
Förvaringen av mat är särskilt viktig nu under rötmånaden då värmen och den höga luftfuktigheten gör att bakterier lätt växer till. Färsk fisk och köttfärs är extra känsligt och enligt livsmedelsverket är det viktigt att snabbt lägga in maten i kylskåpet – annars kan hållbarheten kortas betydligt. Man kan även sänka temperaturen i kylskåpet till +5 grader.
I Sverige har matsvinnet uppmärksammats mer än i många andra EU-länder, där förpackningarna anses vara det stora bekymret. Enligt Helén Williams kan förklaringen vara att vi kommit långt i att återvinna förpackningar. Miljöpåverkan för förpackningar i Sverige blir därmed inte blir lika stor.
I tisdags rapporterade SvD om matsvinnet i butiker. Många kunder retar sig på att vissa grönsaker, som till exempel palsternacka och paprika, säljs inplastad.
–Men faktum är att de håller sig längre då, vilket kan leda till mindre svinn och därmed mindre slöseri på resurser, säger Elin Andersson, student vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Tillsammans med fyra andra studenter har hon undersökt hur mycket mat som slängdes i tre olika matbutiker under en vecka. För att minska matsvinnet behöver både butikspersonal och kunder lära sig mer om hur färskvaror fungerar, anser studenterna. Ett exempel är kött. I Sverige förpackas det ofta i en atmosfär med hög andel syre för att bevara den röda färgen, något kunderna förväntar sig.
I Norge förpackas kött i en atmosfär med större mängd kväve vilket gör att det blir gråbrunt men håller längre. Om svenska konsumenter tänkte om skulle mindre kött behöva slängas, resonerar studenterna.
Artikel slut
Läs även artikeln om matsvinn av Louise Ungerth, chef för Konsument och Miljö på Konsumentverket SVD 27 juli 2010
| Publicerad: 2010-07-28 av Elin | | |   |
